Svensk bostadsmarknad i fokus: Tryck från internationella organisationer ökar

OECD och EU-kommissionen har riktat allvarlig kritik mot den svenska bostadsmarknaden. Enligt dem är situationen väldigt allvarlig och utbudet och efterfrågan på den svenska hyresmarknaden är i allt väsentligt trasig. OECD:s generalsekreterare, Mathias Cormann, betonar att en regering måste hantera problemet för att göra det mer rättvist för alla. Jämfört med grannländer som Danmark, Norge och Finland har Sverige en av de striktaste hyresregleringarna, vilket snedvrider marknaden och resulterar i fördelar för existerande hyresgäster medan människor som vill hyra får sämre kvalitet eller behöver betala orimliga priser.

Utöver kritiken mot hyresmarknaden har OECD även framfört synpunkter på andra delar som påverkar bostadsmarknaden. De föreslår en mer marknadsmässig fastighetsskatt och ett utfasat ränteavdrag. Dessutom rekommenderar de att beskattningsrätten för fastigheter flyttas till kommunerna. Enligt OECD är skatterna på arbetsinkomster höga i Sverige, medan skatten på kapital och fastigheter är låg. De föreslår därför att Sverige sänker skatten på arbete och ökar intäkterna från andra källor för att göra skattesystemet mer tillväxtvänligt.

EU-kommissionen har också fortsatt sin kritik mot Sveriges bostadsmarknad och rekommenderar att landet reglerar marknaden för att säkerställa stabilitet i den svenska ekonomin. Sedan 12 år tillbaka har Sverige fått landsspecifika rekommendationer från EU om makroekonomiska obalanser, särskilt relaterade till den dåligt fungerande bostadsmarknaden och högt skuldsatta hushåll. Trots dessa rekommendationer har den svenska regeringen inte följt dem och har för avsikt att fatta beslut själva.

Den svenska motviljan att ta kritiken på allvar kan bero på två faktorer. För det första är Sverige bland de mest kritiska länderna när det gäller att överföra makt till Bryssel. Genom att betrakta EU:s rekommendationer som kloka synpunkter från en referensinstans snarare än skarp kritik, minskar Sveriges vikt i EU. För det andra är det svårt att åstadkomma förändringar på bostadsmarknaden. Trots olika regeringars försök har priserna och skulderna fortsatt att stiga, och bostadsbristen kvarstår som ett faktum. De politiska kostnaderna för att genomföra kraftfulla åtgärder som att avskaffa ränteavdrag eller återinföra fastighetsskatt bedöms vara för höga av partierna.

Inte bara EU är bekymrat över den svenska bostadsmarknaden. Även IMF och OECD har uttryckt oro. Så oavsett om de svenska regeringarna fortfarande vill bortse från kommissionens rekommendationer är den grundläggande uppgiften att faktiskt lösa problemet kvar. Enligt EU-kommissionens rapport för Sverige förväntas tillväxten återhämta sig mot slutet av 2023, samtidigt som inflationen förväntas nå Riksbankens mål på 2 procent under 2024.

Rapporten lyfter också fram bristen på arbetskraft inom vissa sektorer och skillnaden mellan svenskfödda och utlandsfödda när det gäller anställningsgrad. För att lösa dessa utmaningar rekommenderar kommissionen att Sverige stimulerar byggandet av nya bostäder och inför marknadshyror samt vidtar åtgärder för att underlätta sysselsättningen för personer med låg utbildning eller utländsk bakgrund.

Sammanfattningsvis står den svenska bostadsmarknaden inför betydande kritik från både OECD och EU-kommissionen. Båda organisationerna pekar på behovet av att regeringen tar itu med problemen för att skapa en mer rättvis och fungerande bostadsmarknad. Samtidigt fortsätter den svenska regeringen att avvisa rekommendationerna och föreslår istället att sänka skatten på arbete för att främja ekonomisk tillväxt. Diskussionen om den svenska bostadsmarknaden och trycket från internationella organisationer kommer troligtvis att fortsätta medan man försöker hitta lösningar för att lösa problemen och skapa en mer hållbar bostadsmarknad i Sverige.