Örebro grundades under 1200-talet, där Svartån var som grundast vilket gjorde att man kunde vada över ån och därmed gjorde läget strategiskt. Många viktiga vägar och transportleder gick genom staden – däribland landsvägen till dagens Trondheim och den viktiga Eriksgatan som sträckte sig ända från Uppland ner till Södra Svealand. Då det var en viktig knutpunkt med viktig genomfart ville makthavare ha kontroll över staden. Med anledning av detta byggdes en fästning mitt i staden, där Örebro slott idag ligger. Än idag utmärker sig staden för sitt strategiska läge som en handels- och logistiksstad.
Under 1400-talet styrde Danmark Sverige, och de olika landskapen stydes av fogdar, vilket med andra ord var svenskar som krigade för danskarna. Det var långt ifrån alla svenskar som stöttade detta, och en av dem som ogillade det mest var Engelbrekt Engelbrektsson. År 1434 erövrade han borgen i Örebro, vilket ledde till att befrielse från danskarna.
Ett sekel senare, under 1500-talet, växte Örebro till handelsstad. I regionen hade staden ensamrätt på järnhandel, vilket gjorde att staden hade möjlighet att växa. Dock var invånarantalet vid denna tidspunkt endast 600 personer.
Under första halvan av 1900-talet var Örebro känd som skostaden, detta på grund av den tidigare produktionen av skor där, med ett stort antal skofabriker. Under mitten av 50-talet gjordes ett försök att profiliera om staden då man gjorde upp en tävling där bästa smeknamn på staden vann förstapriset på 15 kronor. Det enda villkoret var att Wadköping och Skostaden inte fick användas. Bidraget som vann var Tröstlösa, påkommet av fru A. Groetze. Hon vann dessutom tredjepriset på fem kronor med sitt förslag Getingbo.
